Pop-Up's kennelblogg

26 juni. Nu går det framåt på flera fronter. Thord tränar på och hans knä blir hela tiden bättre och bättre. I går kväll var vi till skogen, jag fick märka på några träd med ett yxhugg för de ska tas ner av skogsmaskinen som avverkar. Thord var med och instruerade Det trodde nog ingen av oss för två veckor sedan. Nästa tisdag är det dags för återbesök med stygnborttagning och det blir säkert skönt.

Julis pojkar blir 5 veckor idag!!! De var ute i valphagen första gången igår….härligt. Kan väl inte påstå att de sprang omkring så värst mycket, det var mer ett litet tultande. Gräset var lite väl långt men det har Erik varit här och och fixat. De hittade på den lilla tygburen och kröp in där efter en stund och somnade. Underbart för valparna. Juli diar inte så mycket längre så jag försöker att motivera killarna till att äta “riktig” mat istället. Går ganska bra men inte är det stora portioner de får i sig….jag som är mellanpudelmänniska i botten blir lite lätt frustrerad….. mellanvalpar äter alltid med god aptit.

Juli och hennes pojkar på “grönbete”

Maggies dvärgpojkar blev två veckor den 24 juni, alla har öppnat ögonen och börjar likna pudlar

18 juni. Förra måndagen fick Thord en ny knäled inopererad. Allt gick bra och jag fick hämta hem honom från Lövenströmska sjukhuset redan dagen efter. Han har självklart ont och tycker att det är frustrerande att inte kunna göra så mycket. Vill att tiden ska gå i raketfart men det kan jag tyvärr inte fixa. Bara att träna på och se fram emot att slippa ha ont.

Både Maggies och Julis valpar växer och frodas. Ökar bra i vikt och tikarna samsas utmärkt tillsammans i sovrummet. Thord sover på undervåningen så vi har båda sängarna för oss själva. Julis pojkar har blivit introducerade till Vom & Hundemat för valpar men avstod vänligt men bestämt….jag fortsätter att bjuda så ska det väl smaka någon dag. Mellanvalparna är mycket enklare, smakar “riktig” mat vid 3 veckors ålder, i det fallet har storleken verkligen betydelse

12 juni. Idag blir Julis valpar tre veckor. Tiden går så himla fort. De är avmaskade och imorgon ska vi försöka fresta med lite “riktig” mat. Undrar hur det ska gå.

Det är tyvärr bara hanarna som är kvar. Tiken började skrika när hon var två veckor och trots alla försök kunde varken veterinären eller jag rädda henne. Kan bara konstatera att något var fel och det är tyvärr sånt som händer. Ingen kan svara på vad det var och varför, bara att något var fel. Det har hänt förut men är alltid lika smärtsamt och frustrerande. Jag hade planerat att spara henne och det kändes så ledsamt och tråkigt. Juli, som var den som insåg först att något var fel, blev lugn när det blev tyst och lugnt i valplådan igen. Hundar har kvar mycket av sina grundinstinkter och har väldigt mycket intuition, något som vi människor till stor del tappat…

Tacksam att hanarna är pigga och alerta och de ser vääääldigt gulliga och trevliga ut

10 juni. Igår, lördag var planen att jag skulle bada o klippa Vera och sammanstråla med Åsa och Mattias i Leksand för att ställa ut Vera och Märta på söndagen. Nu blev det inte riktigt så. Lördag morgonen började med att jag konstaterade att äldsta sonenfyllt ogrässprutan med vatten ur vår brunn och tömt hela brunnen på vatten Det var bara brunaktigt vatten som sipprade ur kranarna. Fick hämta vatten i flaskor och Vera som skulle badas fick som omväxling göra det i Magnus badkar. Det gick bra men var lite frustrerande. Nåja, det tog lite extra tid men fram på eftermiddagen var jag klar för avfärd. Tempade Maggie det sista jag gjorde, hon hade 38,1 och det är helt normalt och jag kunde åka i lugn och ro………trodde jag!!! Kom fram till Leksand, träffade Åsa o Mattias, satte upp tältet på utställningsplatsen och åkte till den vackra Tällbergsgården där vi skulle bo. När vi kom fram gick vi en promenad med hundarna innan vi skulle gå och äta middag. DÅ ringde Suzanne som hjälper mig med hundarna när jag är borta och säger att hon tror att Maggie är på väg att valpa 5 dagar för tidigt!! Hon hade tempat henne och då låg hon på 37,4. När tiken är i slutet av en dräktighet förbereder sig kroppen på en kommande valpning och ett av tecknen är att hormonsvängningar gör att tempen kan hoppa lite upp o ner och det är helt normalt. När valpningen väl startar inleds öppningsskedet och då går tempen ner lågt, runt 37 grader och ligger lågt hela tiden tills själva utdrivningsskedet startar och tiken får synliga sammandragningar. Jag bad Suzanne tempa henne igen om en halvtimma, hade tempen stigit igen skulle det vara lugnt. Det hade den inte utan tvärt om gått ner lite till. Bara att lämna tillbaka rumsnyckeln och sätta sig i bilen och åka hem igen.

Väl hemma kunde jag konstatera att Maggie låg i öppningsfasen och då är det bara att vänta. Hade Maggie hos mig på natten för att kunna massera hennes mage och göra det lite lindrigare för henne. Vi väntade hela natten i lite smådvala men kunde konstatera att hon hade en lång öppningsfas. Fördelen med det är att valpningen brukar gå lätt men det är samtidigt frustrerande att vänta så länge på att något ska hända.
Kl 11:15 började hon ha sammandragningar och en dryg timma senare kom första valpen, sedan tog det drygt 1:45 min innan alla tre pojkarna hade kommit. Hon var helt fantastiskt duktig min Maggie och valparna var alla kolsvarta, blanka och pigga och alerta. Hittade matbaren direkt och fick sitt första mål mat bara minuter efter sin ankomst.

6 juni. Idag har den sista av Solveigs valpar flyttat. Det känns både tråkigt men samtidigt skönt och alla valpar har fått helt fantastiska nya familjer. Det här har varit en väldigt lätt kull att ha, valparna har varit väldigt okomplicerade. De var lite ojämna storleksmässigt men annars väldigt lika till sättet. Att det skulle skilja i storlek var jag väl medveten om, parar man en större hund efter lite större linjer med en lite mindre hund efter små föräldrar blir inte alla mitt emellan utan några större, några mindre och någon i mitten. Det är det som är så spännande med avel, man vet aldrig riktigt hur det ska bli.

Alla får ursäkta att jag fortfarande inte har lärt mig att ta bilder i liggande format eftersom det är det bildformatet den här hemsidan är gjord i.

Poppe, Lukas, Noah, Penny och Milton med sina nya ägare

LYCKA TILL!!!

5 juni. I söndags var Åsa och jag på SKKs utställning i Norrköping. Det var årets hittills varmaste dag med drygt +30 grader!!
Vi träffades på parkeringen och fast klockan inta var mer är 8 var det redan varmt och värre skulle det bli. Vi hittade en plats under en stor gran som gav oss lite skugga fram på eftermiddagen.
Först ut var Doris. Hon vann unghundsklassen av tre och travade på med raska steg och blev dagens bästa dvärgtik och slog även hanen och blev BIR (bäst i rasen) Heja Doris!!

Åsa hade släpat med sig alla sina fyra hundar + en inackordering men det var bara Märta som ställdes ut. Hon är ju kusin till Doris och man tar inte miste på släktskapet Ärtiga Märta visade sig också på sitt allra bästa sätt. Något som dagens domare Bente Bjerkaas från Norge verkligen uppskattade. Hon ville ha hundar med stil, resning och drive. Det bjöd både Doris och Märta på och även Märta vann över både de andra mellanpudeltikarna och hanhunden och slutade också hon som BIR !!!! Det betydde att vi skulle vara med i finaltävlingarna som började kl 15:00. Puh i värmen. Både Märta och Doris visade upp sig på sitt bästa sätt men domaren som dömde sällskapshundarna i gruppfinalen gillade 4 andra hundar bättre. Gjorde ingenting, vi är mer än nöjda med våran dag.

Min goda vän Marita Simring var också där och hade sin fina kamera med och tog några riktigt fina kort

Åsas och min vackra Märta…eller Kemppis Day Of Dream som hon officiellt heter.

Pop-Up´s Yabadabadoo “Doris”,

När vi kom till bilarna visade termometern +33 grader!!!!

5 juni. Idag är Julis valpar 2 v. gamla. De äter, sover och växer. Alla tre har tredubblat sin födelsevikt! Juli är en föredömlig liten mamma som pysslar med sina ungar. Hon går ut tillsammans med de andra hundarna men vill ha sin mat uppe i sovrummet vid valplådan. Hon tillåter lilla Isabell att sitta bredvid lådan och försiktigt klappa på valparna. Hon är en trygg individ som inte jagar upp sig i onödan.

Trötta små valpar i värmen.

Maggie börjar bli riktigt tjock om magen. Hon har en vecka kvar innan hon kliver in i en ny period i sitt liv. Hoppas att hon är lika duktig som Juli. Jag tycker att det är både spännande och lite läskigt när man har en helt ny tiklinje som ska valpa. Det är alltid en trygghet att ha haft flera generationer bakom, då vet man lite vad man kan vänta sig. Men, men spännande är det.

24/5 I tisdags den 22 maj föddes Julis toyvalpar. Allt gick jättebra men hon var lite lurig och visade inte på några tecken att det var dags. Lilla Isabelle var här medan pappa Fredrik gjorde rent såmaskinen. Isabelle älskar verkligen hundarna och vill gärna gå ut och gå med dom. Vi gav hundarna mat vid 19:30 och då åt Juli, inte en hel portion men väl en halv, inget konstigt med det. Vi gick runt med hundarna i trädgården och Juli var med. Hundarna gick in ca 20:15 och efter det fick Solveigs valpar lite gos. Fredrik och Isabell åkte hem 21:15, då tog jag in valparna och väl inne i köket uppmärksammade jag att Juli låg i valparnas hage. Där hade hon nyss fått en valp!!!! Den låg fortfarande i sina fosterhinnor så nu blev det fart…… tog valpen och öppnade hinnorna samtidigt som jag gick upp till sovrummet där Julis valplåda väntade. Hon följde snällt med och började direkt slicka sin lilla son. 45 min senare kom valp nr 2 också det en hane. Tiken föddes 00:20 och sedan la sig lugnet över valplådan. När fällarna var bytta, Juli rastad och avsköljd kändes det väldigt skönt att krypa ner mellan lakanen för några timmars ostörd sömn.
Nu njuter vi av ännu en lyckad valpning och kan konstatera att även Juli har de kvalitéer jag uppskattar och värdesätter när det gäller mammarollen.

Solveig rastas

Valpmys

Bästa mamman Juli med sina valpar