Pop-Up's kennelblogg

22 april Hej och hå….här är det full fart. Vi har, till både valparnas och de vuxna hundarnas förtjusning, haft mycket besök här i påskhelgen. Vädrets makter har verkligen visat sig från sin allra bästa sida och tillåtit valparna att vara ute i sin valphage och busat av sig riktigt ordentligt. Solveigs 4 valpar är 6 v, Märtas 5 dagar och Noras små är 12 dagar yngre. Det märks en ordentlig skillnad och man ser riktigt att de utvecklas från den ena dagen till den andra. Om en dryg vecka kan även Noras ungar springa omkring i valphagen, kanske inte tillsammans med de andra, men om ytterligare en vecka är de mer jämnspelta.

https://youtu.be/70vWxrwRfNM här är en länk till en liten film från valphagen.

Vi firade påskafton tillsammans med barn och barnbarn hemma hos yngsta sonen Fredrik och hans familj. En underbar dag på alla sätt. Vi är verkligen privilegierade som har alla barnen på nära håll.

17 april På många bondgårdar runt om i landet är det nu i dagarna dags för “kosläpp” ystra kossor och kalvar får för första gången sedan vintern komma ut på grönbete.
Igår hade vi “valpsläpp” här på Lundby. Solveigs 4 svarta ulltussar och Märtas lillkille fick komma ut i valphagen jag har ställ i ordning. Det var poppis kan jag lova!!
Det är fortfarande ganska kallt i luften så det blev inte så lång stund men det räckte. Alla valpar slog ihop som ett korthus när de kom in.

Noras valpar fick näsorna klippta, de är också söta som socker

8/4n Idag har Solveigs valpar flyttat ner i köket. Det var spännande och helt komplikationsfritt!! De får vänja sig en liten stund i taget så imorgon blir det en lite längre stund.
Den enda som reagerade var Svante han såg ut som det var några aliens som flyttade in i valphagen. Tokstollen, han vande sig snart….får se vad han tycker när de ska springa omkring på golvet

7/4 Valparna (Solveigs och Märtas) får “riktig” mat två gånger per dag. De äter med god aptit även om bords skicket skulle kunna vara lite bättre
Märtas kille får också plats runt matskålen. Det är ju en väldig tur att han får både mat och lekkompisar nu när han blev ensambarn

Vera har löpt över och nu hoppas jag att hon blir dräktig och får en efterlängtad kull valpar. Hon ska valpa i början av juni.

Juli börjar bli tjock. Jag tänkte para henne men inte med min egna lilla buspojke Svante. Hade hjälp av Susanne och ett missförstånd oss emellan ledde till att Juli släpptes in till Svante i köksfarstun där han brukar äta och Svante som inte visat något som helst intresse för tjejer fick visst en uppenbarelse. Hur det gick till vet jag inte men hux flux satt de ihop. Det är på inget sätt någon katastrof men eftersom jag är lite av ett kontrollfreak så känns det inte särskilt bra att ha fått sin första tjuvparning. Jag har alltid haft både tikar och hanar och har aldrig tyckt att det varit särskilt krångligt att hålla dem isär under löp perioderna….fram till nu.

Svante är 9 mån och har ju inte hunnit gå igenom de hälsokontroller jag brukar göra men som sagt, det är ingen katastrof. Hade tänkt att para Juli med Svante någon gång i framtiden och nu när den värsta besvikelsen har lagt sig kan jag faktiskt se fram emot den här kullen med lite spännande förväntningar.

2/4 Idag har Solveigs valpar fått “riktig mat” för första gången Vom&Hundemats valp. Ett färskfoder som de verkligen gillade.
En liten videosnutt av det kladdiga kalaset finns på YouTube https://youtu.be/RwC07M6BPyk

Igår var vi till Stockholm och parade lilla Vera. Det blir hennes första kull och den tjusiga pappan är en engelsk liten herre vid namn Ch Atastar´s Like To Party “Harry”.
Det ska bli riktigt spännande att se hur vår lilla primadonna blir som mamma. Vera äääälskar att vara med och hoppar gärna upp i knä på alla som slår sig ner. Våra barnbarn är jätteförtjusta i Vera för hon gillar att vara nära och blir gärna buren.

En trevligare hund får man leta efter

Vera fotad av Marthe Norström

31 mars. Vi har haft två av våra barnbarn här i helgen, Andreas och Emelie. Vi var först in på maskinvisning på en lantbruksfirma i Köping och där var ytterligare ett gäng Bergendahlare Korv med bröd, kaffe och massor av traktorer att klättra upp i och provtuta var väldigt populärt.

På eftermiddagen åkte vi upp i skogen med saltstenar till de vilda. Det var lite knöligt att gå på vissa ställen och Andreas var väääldigt nära att plurra i en bäck vi skulle hoppa över men han klarade sig med hjälp av lite akrobatik
Ingo var också med, han springer inte iväg utan håller sig nära hela tiden och då får men förtroendet att följa med.

Valparna äter och växer. Mammorna sköter sitt uppdrag på absolut bästa sätt. Solveig och Märta har sina valplådor i vårt sovrum och Nora är i rummet intill. Solveigs valpar är tre veckor gamla idag. Har blivit avmaskade och börjar nu visa liiite intresse för världen utanför lådan. De har också upptäckt varandra, försöker lite tafatt att leka med varandra.

Märtas pojke öppnade ögonen igår på sin 15e levnadsdag. I brist på syskon får han i dagsläget hålla tillgodo med en mjukisleksak….Han ökar nästan lika snabbt i vikt som Solveigs valpar.

Noras ungar blev en vecka gamla i onsdags och i den lådan är det också tyst och lugnt. Tikarna är störst och minst men det kan ändra sig snabbt i den här åldern.

22/3

Nu är alla valpar äntligen här!! Det har gått “så där”, dåligt och riktigt bra.

Solveig var först ut. Halva valpningen gick bra och den andra halvan mindre bra. Solveig fick tre valpar på tre timmar, helt normalt för Solveig, hon är lugn och metodisk. Sen tog det stopp. När inget hände på 4 tim ringde jag djursjukhuset i Strömsholm. Var där kl 23 och röntgen visade att det fanns 2 valpar och ett underutvecklat foster kvar i samma livmoderhorn. Kollade med ultraljud och den valpen som låg högst upp, bakom de andra levde.
Eftersom inget hände och vi var oroliga för den valpen som levde verkade ett snitt vara den enda lösningen. Solveig hörde nog min oro för då började hon krysta igen och fick ut den döda valpen. Efter kalkdropp och lite mekanisk stimulans kom också den levande valpen ut, hyfsat pigg trots dramatiken. Den tog snabbt tutte och så var det i alla fall fyra i gänget. Veterinären kunde också “plocka” ut det outvecklade fostret.
Där hade vi turen på vår sida. Efter tre timmar kunde vi åka hem med 4 pigga valpar, 2 av varje kön, alla svarta och en trött Solveig. Hon fick så mycket lovord från personalen! Hon är en riktigt cool hund min bruna pärla
Solveigs valpar, två veckor gamla, tjocka och runda

Så var det då dags för Märta. Hon hade legat lågt i temp under ett helt dygn men var lugn och fin. Började jobba kl 19:30 på fredagkvällen. Kl 21:50 kom en svart hanvalp. Han var pigg och tog tutte direkt. När inget hände på en timma började jag bli orolig, hade ju Solveigs resa färskt i minnet. Gjorde allt jag kunde men efter ytterligare en timma utan en enda värk var jag säker på att det inte var som det skulle och att Märta måste få hjälp. Så bar det av till Strömsholm igen. Röntgen visade att det fanns en valp kvar (vart den tredje valpen som syntes på ultraljudet tagit vägen har jag ingen aning om) och trots medicin och försök på alla sätt kom inte valpen ut. Det slutade med snitt och valpen som plockades ut var död.
Märta mår trots allt bra och det gör hennes lilla son också.

En nysnittad Märta och hennes lilla pojke.

När det tokar till sig är det helt fantastiskt att ha specialkompetens så pass nära. Måste ge en eloge till personalen på Strömsholm som tog hand om mina tikar på ett så proffsigt sätt. Jag brukar säga att man ska försöka hålla sig så långt man kan ifrån veterinärer och stora djursjukhus men när det väl gäller är man otroligt tacksam att de finns

Jag har varit väldigt förskonad från förlossningskomplikationer under mina 27 år som uppfödare så nu hoppas jag att kvoten är uppfylld för många, många år framåt.

Den 20/3 var det då Noras tur. Hon visade som vanligt inga särskilda tecken på att det var dags. Hon åt som vanligt på lunchen men jag hade henne med mig hela tiden för säkerhets skull. Hon började jobba kl 20:15, första valpen kom 20:50 och en timma och femton minuter senare var allt klart. 3 valpar, en hane och två tikar alla svarta. Valparna är pigga och alerta, Nora väldigt lugn och obekymrad. En underbar avslutning på vårens valpningar

Det här betyder att jag inte har lika många valpar att sälja som det såg ut efter ultraljudet. Av 12 beräknade valpar blev det “bara” 8.

Det måste nog bli en kull till i vår….Vera som fyllde 3 år i november måste paras innan hon blir för gammal för att bli mamma för första gången. Mer om det kommer…