Det känns alltid tomt och konstigt när en valpkull har flyttat till sina nya hem. Det är en dubbelbottnad känsla. Å ena sidan är jag glad och nöjd över att ha hittat nya bra hem till mina högt älskade valpar och då känns det skönt när valparna flyttar och de nya, glada , förväntansfulla familjerna får sin efterlängtade valp. Fast å andra sidan blir det så tomt utan valparna runt fötterna och valphagen ska städas undan och rutinerna ändras tillbaka till mer normalläge.

Den här gången var det ju bara två valpar och det har varit “a piece of cake”. En hur lätt kull som helst och Doris har varit en otroligt duktig mamma. Problemet jag haft är att få de små damerna att bli intresserade av någon annan mat än mammas. Det gick till slut men de försökte tutta lite på mamma ända fram till flytten.

Nu önskar jag Vera lycka till hos Eva Och Mattias i Skåne och Hilda hos familjen Zeffer i Stockholm.

Pop-Up´s May Flower “Vera”
Pop-Up´s Primerose “HIlda”

När lugnet lägrat sig lite bröt “kaos” ut igen….nu överdriver jag men jag upptäckte att flera av tikarna hade börjat löpa. Dvärgtikarna “torrlöper” i början av sina löp och blöder alltså ingenting eller ytterst lite. Hanarna hade heller inte visat något speciellt intresse, utom Viggo förstås, han har börjat öva på Ellie så henne har jag kollat varje dag. Upptäckte lite blod från henne förra söndagen så då fick hon kampera ihop med sin mamma Solveig, moster Cappuccina, halvsystern Nora och pappa Ingo (som är kastrerad) allt frid och fröjd. Kollade över småtjejerna också i samma veva och upptäckte då att både Maggie, Vera och Juli löper. Det fick också flytta in till mellanpudlarna så nu blev det bara Ebba, Viggo, Svante och Doris som fick bilda ett eget litet gäng.
Ebba saknar sin “partner in crime” Ellie och Viggo undrade nog vart hans testpilot tog vägen. Han skulle aldrig våga prova att kliva på Doris men då tyckte Ebba att hon kunde vara “stand in”. Så har vi det nu, dvärgtikarna rider på varandra i sin egna porrstudio övervakade av gammelgubben Ingo och de yngsta leker med varandra dagarna i ända. De enda som tar det lugnt är Svante och Doris.

Maggie har fått åka på date till snyggingen “Sonny” i Motala och Vera och Nora har fått träffa Svante i köksfarstun. Så nu börjar jag drömma igen om att få lika fina valpar som Doris och Svante fick. Den här gången ska en få stanna…..minst en 🙂 Pudlar är som chips, man kan aldrig vara nöjd med bara en, man måste ha fler 😉