Pop-Up's kennelblogg

12 juni. Idag blir Julis valpar tre veckor. Tiden går så himla fort. De är avmaskade och imorgon ska vi försöka fresta med lite “riktig” mat. Undrar hur det ska gå.

Det är tyvärr bara hanarna som är kvar. Tiken började skrika när hon var två veckor och trots alla försök kunde varken veterinären eller jag rädda henne. Kan bara konstatera att något var fel och det är tyvärr sånt som händer. Ingen kan svara på vad det var och varför, bara att något var fel. Det har hänt förut men är alltid lika smärtsamt och frustrerande. Jag hade planerat att spara henne och det kändes så ledsamt och tråkigt. Juli, som var den som insåg först att något var fel, blev lugn när det blev tyst och lugnt i valplådan igen. Hundar har kvar mycket av sina grundinstinkter och har väldigt mycket intuition, något som vi människor till stor del tappat…

Tacksam att hanarna är pigga och alerta och de ser vääääldigt gulliga och trevliga ut

10 juni. Igår, lördag var planen att jag skulle bada o klippa Vera och sammanstråla med Åsa och Mattias i Leksand för att ställa ut Vera och Märta på söndagen. Nu blev det inte riktigt så. Lördag morgonen började med att jag konstaterade att äldsta sonenfyllt ogrässprutan med vatten ur vår brunn och tömt hela brunnen på vatten Det var bara brunaktigt vatten som sipprade ur kranarna. Fick hämta vatten i flaskor och Vera som skulle badas fick som omväxling göra det i Magnus badkar. Det gick bra men var lite frustrerande. Nåja, det tog lite extra tid men fram på eftermiddagen var jag klar för avfärd. Tempade Maggie det sista jag gjorde, hon hade 38,1 och det är helt normalt och jag kunde åka i lugn och ro………trodde jag!!! Kom fram till Leksand, träffade Åsa o Mattias, satte upp tältet på utställningsplatsen och åkte till den vackra Tällbergsgården där vi skulle bo. När vi kom fram gick vi en promenad med hundarna innan vi skulle gå och äta middag. DÅ ringde Suzanne som hjälper mig med hundarna när jag är borta och säger att hon tror att Maggie är på väg att valpa 5 dagar för tidigt!! Hon hade tempat henne och då låg hon på 37,4. När tiken är i slutet av en dräktighet förbereder sig kroppen på en kommande valpning och ett av tecknen är att hormonsvängningar gör att tempen kan hoppa lite upp o ner och det är helt normalt. När valpningen väl startar inleds öppningsskedet och då går tempen ner lågt, runt 37 grader och ligger lågt hela tiden tills själva utdrivningsskedet startar och tiken får synliga sammandragningar. Jag bad Suzanne tempa henne igen om en halvtimma, hade tempen stigit igen skulle det vara lugnt. Det hade den inte utan tvärt om gått ner lite till. Bara att lämna tillbaka rumsnyckeln och sätta sig i bilen och åka hem igen.

Väl hemma kunde jag konstatera att Maggie låg i öppningsfasen och då är det bara att vänta. Hade Maggie hos mig på natten för att kunna massera hennes mage och göra det lite lindrigare för henne. Vi väntade hela natten i lite smådvala men kunde konstatera att hon hade en lång öppningsfas. Fördelen med det är att valpningen brukar gå lätt men det är samtidigt frustrerande att vänta så länge på att något ska hända.
Kl 11:15 började hon ha sammandragningar och en dryg timma senare kom första valpen, sedan tog det drygt 1:45 min innan alla tre pojkarna hade kommit. Hon var helt fantastiskt duktig min Maggie och valparna var alla kolsvarta, blanka och pigga och alerta. Hittade matbaren direkt och fick sitt första mål mat bara minuter efter sin ankomst.