Pop-Up's kennelblogg

Vilken otroligt underlig upplevelse vi har nu i dessa coronatider. Vi försöker tänka på vad och hur vi gör saker och hoppas på att vi inte får smittan eller om vi skulle ha den utan att vi märker något, smitta någon annan. Jag tänker mest på min mamma som inte har några marginaler.

Gretas valpar flyttade i lördags. Enligt uppgift går allt bra och det hade jag inte förväntat mig något annat heller. Härliga hem som har hundvana.

Texas 9 v. som flyttat till Habo utanför Huskvarna.

Alice med sin storebror Disco.

Här hemma har vi lilla Agnes kvar, den svarta tiken. Hon ska åka på studiebesök till Strängnäs tillsammans med mamma Greta i påsk. Fungerar allt som det ska bli hon kvar där ett tag och under tiden flyttar Ebba hit. Det gäller att dela på glädjen 🙂

Doris två tikvalpar blev 2 veckor den 31/3, öppnade ögonen den 29/3, tidigt tycker jag men de är stora och tjocka så de är nog ganska mycket större än om de varit födda i en kull på 4. De äter och sover, vi hör inte ett ljud ifrån lådan. Doris är den mest perfekta mamma man kan önska sig. Det är bara att tacka och njuta.

Två små tjejer som börjat upptäcka världen runt omkring.

Gretas valpar har redan blivit 8 veckor gamla. Otroligt vad tiden går snabbt!! Det är en underbar kull, glada och okomplicerade. Äter duktigt, leker både ute och på köksgolvet tillsammans med mina vuxna hundar. Viggo är favoriten 🙂 Hanen ska flytta till Jönköping och den bruna tiken till Nora och den svarta tiken stannar hos Åsa och mig.

den 17 mars valpade Doris. Hon var som det värsta proffset trots att det var första gången. Jag slutar aldrig att fascineras av hur naturen fungerar även utan människans inblandning. Doris hon visste precis hur hon skulle göra utan andningskurs och utbildning. Underbart att få vara med och uppleva det. Valparna var bara två till antalet men de var pigga som sjutton och hade tagit tutte innan jag hann kolla vad det var för kön…. det var två tikar och båda är svarta. Det är helt tyst från lådan och Doris går gärna ut tillsammans med de andra hundarna men har sedan jätte bråttom tillbaka upp i sovrummet och sina valpar. De ökar snabbt i vikt och ser riktigt blanka och fina ut.

Nu försöker vi leva så normalt som möjligt utan att träffa en massa människor, vi försöker hålla distans och leva på det vi har i frys och skafferi. Konstigt är det och jag vet inte hur det här ska sluta, tur att vi bor som vi gör och kan vara ute i friska luften med hundarna utan att vara rädda för att smittas. Jag är mest orolig för min gamla mamma, hon fyllde 90 år den 12 mars och vi firade lite stillsamt tillsammans med hennes tre syskon. Hon var nöjd med dagen och det känns gott <3

Allting här i världen är ibland upp och ibland ner. Här har det varit både- och. Gretas valpar växer och utvecklas otroligt fint =Upp, Cappuccina är sorgligt nog inte dräktig =Ner. Doris är däremot dräktig = Upp, hon har gått 7,5 veckor, är inte speciellt tjock men där kan man luras av att det är hennes första kull. Hon mår i allafall bra och det är huvudsaken =Upp

Jag har länge funderat på att köpa in en ny mellanpudel hane. Det är lättare sagt än gjort. Det gäller att hitta en spännande och lämplig kombination där det blir en hane som är till salu. Jag hittade min drömprins i Danmark hos Jes Breinholt Carlsen, kennel Brei-Ca´s. Jes hade tänkt behålla hanen men jag fick förtroendet att köpa honom mot att Jes kan få möjlighet att använda honom i avel vid lämpligt tillfälle. En helt OK deal. UPP-UPP

Den 28 feb. styrde Åsa och jag färden mot Malmö. Vi bodde på hotell och åt underbart god kina-mat på kvällen som vi sköljde ner med lite gott vin. Ebba, 6 mån var med som mascot. Man kan aldrig få för mycket miljöträning och hon skötte sig exemplariskt under hela resan!!!!

På lördagmorgonen åt vi en generös hotellfrukost, himmel vad det smakade gott!! innan vi satte oss i bilen för att åka till Kastrup. Vi hade stämt träff med Jes där eftersom han skulle leverera Viggos kullsyster till Spanien. Viggos pappa bor där och hans ägare Lola ville gärna ha en avkomma och det kan jag verkligen förstå. Lilla Juana var en trevlig tös som säkert kommer att sprida glädje hemma hos Lola, Amador och deras husse.

Så fick vi då äntligen träffa vår drömprins…Viggo!! Han var allt jag hade föreställt mig!! Snygg, trevlig, social med en härlig kroppshållning och utstrålning!!!

Det var lätt att sätta sig i bilen igen för hemfärd. Viggo och Ebba tittade nyfiket på varandra och lade sig sedan tillrätta i varsin bur och sov hela vägen hem. Vi stannade några gånger och rastade och fortsatte sedan resan. Hemma väntade Thord spänt på grabben och det ska vara en Viggo för att få ner husse på golvet 🙂 Viggo sov i min säng de första nätterna, helt lugnt och stilla. Han är glad och pigg, leker med de andra hundarna och Gretas valpar. Äter med god!! aptit och springer lös ute tillsammans med de andra.

Det här känns så fantastiskt bra och spännande så jag har verkligen fått en nytändning. I år ska vi ha mycket roligt och trevligt ihop med våra hundar….

Söndagen den 26/1 valpade Greta. Det var några dagar för tidigt men allt gick bra och både Greta och valparna mår bra. Det blev tre stycken den här gången också. Två tikar och en hane. En av tikarna är brun, de andra svarta.

Nu håller vi tummarna för att allt fortsätter så här. Den första levnadsveckan är alltid lite orolig men har valparna klarat den brukar allt gå bra.

En av tikarna, vilken vet jag inte ännu, ska stanna här 🙂 Hanen ska flytta till Jönköping, till en tidigare valpköpare som nyligen mist sin hund. Eftersom de köpt av mig tidigare har de självklart förtur. Jag vet att han kommer att bli högt älskad och kommer att få ett bra liv hos Ulrika med familj <3

Doris och Cappuccina har ännu inte visat några tecken på dräktighet, det är lite för tidigt men vi hoppas och tror på nya valpar i mitten av mars. Chinas valpar blir alla bruna, Doris kan få både svarta och bruna valpar…Spännande är det 😉

Då var det hög tid för lite uppdatering. Jul och nyår firades tillsammans med barn och barnbarn och det var lika underbart som vanligt.

Den 30 dec. fick jag tid på Strömsholms ögonmottagning för ögonspegling och patella koll på Svante. Han var helt utan anmärkning och det var skönt att få det på papper.

Han hade dambesök i början av det nya året och jag kan väl inte påstå att han är en speciellt avancerad avelshane men förhoppningsvis lär han sig…Han fick till det till slut så nu håller vi tummarna för att lilla Wilma inte kom hit förgäves.

När Doris och Cappuccina började löpa var han lite mer alert och han har nu parat Doris två dagar i rad. Cappuccina har varit i Göteborg på herrbesök. Hon har träffat en brun och fin mellanpudel vid namn Jet. Där gick det snabbare och det var Åsa, som var med som co-driver och jag glada och tacksamma över. Allt gick som på räls så nu väntar några spännande veckor innan vi ser om det “tagit sig”.

Vår älskade lilla dvärgpudel Lillan fyllde 15 år den 29 dec. Hon har varit ganska fräsch för åldern men direkt efter sin födelsedag var det som att hon tyckte att det räckte. Hon åt inte så bra, drack mest vatten och sov. Gick med ut men hade lite besvär med att ta sig nerför kökstrappen och det var tecknet på att jag måste ta mitt ansvar som hundägare och se till att hon fick slippa. Det 7 januari sa vi adjö och det är lika jobbigt varje gång men har man haft ett långt och bra liv tillsammans får man glädja sig åt det och inte fastna i det sista sorgliga. Vi ler alla åt minnena vi har av vår lilla hoppjerka som hoppade över alla grindar och hela tiden skulle vara runt mina ben 🙂

Den här “vintern” har inte varit särskilt nådig mot oss hundägare. Det har varit blött, smutsigt och tråkigt mest hela tiden. Det jag drömmer om nu är inga stora saker, jag skulle vara helt nöjd med några minusgrader….snälla, snälla det kan jag väl få 😉

27 nov. åkte Greta och jag en tur och retur resa till Norge, närmare bestämt till Lilleström. Hade bestämt träff med den svarta mellanhanen Pedro. Vädret var inte det bästa att köra i och när jag kom in i Norge visade min GPS ut mig på många småvägar och med tanke på att det snöade och redan kommit ca 5 cm blötsnö var det inte särskilt roligt. Nåja, vi kom till slut ut på en lite större väg och var framme 14:20. Pedro var en mycket trevlig bekantskap, glad, pigg och snabb!! Extra uppskattat eftersom jag gärna ville vända hemåt igen. Parningen gick strålande och vi knallade hemåt vid 15:15. Tog vägen via Kongsberg-Charlottenberg och Arvika hem. Det snöade rejält och det var bara att ligga lugnt på sin plats och knalla hemåt i sakta mak. Jag var så pigg och glad över den lyckade parningen så tiden rann snabbt iväg och efter ett litet matstopp i Kristinehamn var vi hemma igen kl 21:15. Nu är det bara att vänta och se om det tagit sig.

Dagen efter skjutsade jag Greta till Eskilstuna för att träffa Åsa. Jag vill inte ha Greta kvar här än eftersom jag inte vill att hon ska dra igång någon av mina tikar. Det är inget ovanligt fenomen att när en tik börjar löpa börjar snart fler. Cappuccina som står näst på tur att paras får gärna vänta en dryg månad innan hon sätter igång. Greta kommer hit den 11 dec och stannar då tills alla hennes valpar har flyttat. Från Eskilstuna bar det av till Stockholm för att hämta hundmat, 40 kg vom, 40 kg nöt och 20 kg lammkött. Nu är hundmatsfrysen full igen och vi klarar oss till vårkanten.

Hämtade Suzanne dagen innan jag for till Norge. Hon mår mycket bättre nu och det är så himla skönt att kunna åka i lugn och ro när jag vet att Suz är hemma och tar hand om alla hundar. Hon älskar att vara kennelflicka här och jag älskar att ha henne här. Lördag den 30 nov. hade Köpings kennelklubb bjudit in till en glöggpromenad i Lundbyskogen. Suzanne med Rocky & Majvor och jag & Ellie åkte dit. Vi började med en uppfriskande tur i skogen och alla hundar skötte sig exemplariskt. Efter ett trevligt stopp hos tomtemor som bjöd på glögg och pepparkakor fortsatte vi ner till klubbstugan där det väntade en rolig tipspromenad och efter det kaffe och skinkmacka i stugan. Det var en härlig eftermiddag. Jag hade turen att vinna 1:pris i tipspromenaden, en kursavgift till valfri kurs i vår!! Toppenbra, då ska Ellie och jag gå vardagslydnad tillsammans.

24/11 Det har hänt lite sedan sist. Vi har fått en “nygammal” flockmedlem. En av Solveig-Ingos tikvalpar har kommit tillbaka. Ellies matte var inte riktigt så stark som hon trodde så det blev lite för jobbigt med en valp i huset och lösningen blev att Ellie fick flytta hem igen. Hon kom tillbaka i mitten av oktober, alltså 7 mån och är en frisk fläkt. Så himla glad och positiv. Man kunde inte tro att hon varit hemifrån, blev en i flocken direkt. Hon är kortklippt men står nu på tillväxt, vi får börja träna lite utställning till våren.

9 nov. var Åsa och jag till Stockholm på Pudelklubbens Pudel-seminarium. Suzanne var hemma och skötte hundarna. Det är helt underbart att hon mår bättre igen så hon kan vara hos oss ibland. Hundarna älskar henne och det känns så tryggt för mig eftersom Suzanne kan alla rutiner och då går allt som på räls.
Vi var bara med under lördagens program; “Kastrering på gott och ont” med leg. vet Patrik Ragnarsson. En rolig, intressant och lärorik föreläsning. Patrik är kunnig, lätt och väldigt rolig att lyssna på och bjöd in oss deltagare i diskussionen. Efter en god lunch var det Cindy Petterssons tur. Hon är exteriördomare och hennes föreläsning gick under rubriken; “Den nakna sanningen om bendelar- form och funktion på ett lättsamt sätt”. Det var verkligen lättsamt och Cindy bjöd verkligen på både sig själv och på en massa nyttiga tankar om anatomi. Pudel är en ras som inte är så lättbedömd men får man lite hjälp på traven kan man lära sig att både känna och med ögonens hjälp “se” lite hur olika hundar-pudlar ser ut under pälsen.

När man är på seminarium är det mycket information, mycket god mat och fika, så när dagen, som gick alldeles för fort, var slut åkte vi hem, glada, trötta, inspirerade och mätta 🙂

16 nov. var det officiell utställning i Vilstahallen, Eskilstuna. Det var Pudelklubbens mellansvenska avd. som hade sin sista utställning för i år. Jag hade anmält Svante och Veras lilla chokladgosse Charlie. Han bor hos Jenny i Örebro och efter klippningen onsdagen innan av honom och dvärghanen Enzo (Doris brorsa) åkte han med hem till Örebro. Enzo saknar sin lillebror om han är borta, tänk så snabbt hundar vänjer sig. Åsa hade sin foderhund Inez med, en mellantik på 8 mån. Mellanvalparna var först ut och jag hade många att heja på, Inez, Helenes Alondra som jag klippt och det var en stor klass med 6 mellantikar 6-9 mån. Jätteroligt att se så många på en gång men domaren, Stefan Dimitrijevic från Serbien och jag hade lite olika smak så placeringarna blev inte som jag tyckte just i den klassen 😉

Svante dömdes av Tijana Konrad också från Serbien. Han vann sin klass med CK och blev slutligen 4 bästa hane. Ett resultat jag är nöjd med. Han fick fin och rättvis kritik. Enzo vann också sin klass med CK och hamnade direkt utanför bästa hanhundsplaceringen på 5 plats. Jättekul att grabbarna skötte sig och tyckte att det var roligt.

Jag hann titta runt lite på olika hanhundar i olika storlekar som eventuellt kan bli aktuella att para med. Det är en av de stora behållningarna med att åka på utställning, man får se många hundar av olika typ och storlek och det är både lärorikt och inspirerande. Nu smider jag planer för kommande parningar. Greta, brun mellantik har börjat löpa, lite tidigare än beräknat men så kan det bli. Hon är född här och har fått en kull valpar här tidigare men bor nu hos Åsa men ska ha sin kommande kull här hos mig. Tanken är att åka till Norge nästa vecka och para henne med en svart hane som är anlagsbärare av brun färg. Kan alltså bli både bruna och svarta valpar i den kombinationen. Det ska verkligen bli spännande 🙂 Fortsättning följer……..

Jo, tack det gick bra! Det var lång kö till parkeringen och det stressar alltid lite extra. Där får nog arrangörerna tänka till lite till nästa år. Väl på plats senarelades starten 30 min och då hann vi i lugn och ro komma i ordning och hundarna fick en stunds avkopplande luktrunda runt alla tält. Tänk vilken grej det har blivit att åka på hundutställning! Man har med sig utställningstält, silverduk om det blir varmt, presenning om det blir regnigt, fikakorg, vatten och godis till hundarna, ombytes kläder också med tanke på att vädret kan växla ganska ordentligt under en dag….. börjar kännas att man inte är 25 längre….

Mellanpudlarna gick först och det hade vi inga med, men Berith hade anmält flera hundar och skulle ha avelsgrupp på sin hane Clyde så både Åsa och jag fick rycka in som handlers. Jag visade Clyde i BIR o BIM eftersom Berith vann med både sin hane och en av tikarna. Clyde blev BIR och det var ju roligt att jag inte förstörde hans chanser. Vi känner ju inte varandra men det var OK för honom ändå. Duktig hund!!

Svante var först på tur av dvärgarna. Han kan det där med utställning och tycker att det är roligt och det är en stor fördel. Han vann sin klass och slutade som 2 bästa hane med det åtråvärda certet!! Mammas duktiga kille.

Marthe Norström fotade oss, tack för det!

Nu var det dags för Doris att göra comeback efter ett utställningsuppehåll på 1 år. Hon var klippt i en sportigare frisyr och lite ringrostig men gick väldigt bra ändå och Doris slutade dagen som 3 bästa dvärgtik!

Vi knallade runt lite på utställningsplatsen med Svante, Doris och lilla Grynet som var med och socialtränade, hittade inget att spendera pengar på och knallade sakteliga hemåt, glada och nöjda. En bra dag med andra ord.