Pop-Up's kennelblogg

Nu är alla valpar äntligen här!! Det har gått “så där”, dåligt och riktigt bra.

Solveig var först ut. Halva valpningen gick bra och den andra halvan mindre bra. Solveig fick tre valpar på tre timmar, helt normalt för Solveig, hon är lugn och metodisk. Sen tog det stopp. När inget hände på 4 tim ringde jag djursjukhuset i Strömsholm. Var där kl 23 och röntgen visade att det fanns 2 valpar och ett underutvecklat foster kvar i samma livmoderhorn. Kollade med ultraljud och den valpen som låg högst upp, bakom de andra levde.
Eftersom inget hände och vi var oroliga för den valpen som levde verkade ett snitt vara den enda lösningen. Solveig hörde nog min oro för då började hon krysta igen och fick ut den döda valpen. Efter kalkdropp och lite mekanisk stimulans kom också den levande valpen ut, hyfsat pigg trots dramatiken. Den tog snabbt tutte och så var det i alla fall fyra i gänget. Veterinären kunde också “plocka” ut det outvecklade fostret.
Där hade vi turen på vår sida. Efter tre timmar kunde vi åka hem med 4 pigga valpar, 2 av varje kön, alla svarta och en trött Solveig. Hon fick så mycket lovord från personalen! Hon är en riktigt cool hund min bruna pärla
Solveigs valpar, två veckor gamla, tjocka och runda

Så var det då dags för Märta. Hon hade legat lågt i temp under ett helt dygn men var lugn och fin. Började jobba kl 19:30 på fredagkvällen. Kl 21:50 kom en svart hanvalp. Han var pigg och tog tutte direkt. När inget hände på en timma började jag bli orolig, hade ju Solveigs resa färskt i minnet. Gjorde allt jag kunde men efter ytterligare en timma utan en enda värk var jag säker på att det inte var som det skulle och att Märta måste få hjälp. Så bar det av till Strömsholm igen. Röntgen visade att det fanns en valp kvar (vart den tredje valpen som syntes på ultraljudet tagit vägen har jag ingen aning om) och trots medicin och försök på alla sätt kom inte valpen ut. Det slutade med snitt och valpen som plockades ut var död.
Märta mår trots allt bra och det gör hennes lilla son också.

En nysnittad Märta och hennes lilla pojke.

När det tokar till sig är det helt fantastiskt att ha specialkompetens så pass nära. Måste ge en eloge till personalen på Strömsholm som tog hand om mina tikar på ett så proffsigt sätt. Jag brukar säga att man ska försöka hålla sig så långt man kan ifrån veterinärer och stora djursjukhus men när det väl gäller är man otroligt tacksam att de finns

Jag har varit väldigt förskonad från förlossningskomplikationer under mina 27 år som uppfödare så nu hoppas jag att kvoten är uppfylld för många, många år framåt.

Den 20/3 var det då Noras tur. Hon visade som vanligt inga särskilda tecken på att det var dags. Hon åt som vanligt på lunchen men jag hade henne med mig hela tiden för säkerhets skull. Hon började jobba kl 20:15, första valpen kom 20:50 och en timma och femton minuter senare var allt klart. 3 valpar, en hane och två tikar alla svarta. Valparna är pigga och alerta, Nora väldigt lugn och obekymrad. En underbar avslutning på vårens valpningar

Det här betyder att jag inte har lika många valpar att sälja som det såg ut efter ultraljudet. Av 12 beräknade valpar blev det “bara” 8.

Det måste nog bli en kull till i vår….Vera som fyllde 3 år i november måste paras innan hon blir för gammal för att bli mamma för första gången. Mer om det kommer…